tisdag 26 oktober 2010

Jag vet vem jag är när jag är hos dig.

Ååååh, vad jag älskar min bästavän. Hon är så himla underbar. Hon är den typen som liksom inte tar något förgivet. Hon är så söt när hon tittar så att allting är perfekt. Om det är en liten smutsfläck eller repa någonstans ser man hur hennes ögon förlorar lite hopp. Hon är så himla söt! Vacker - det är en annan egenskap hon besitter. Och man förstår inte att en sån vacker flicka som hon, kan vara så himlans snäll. Många som är vackra på utsidan, kanske inte är lika vackra på insidan. Men min bästis - hon är verkligen det. Och det spelar ingen roll om hon har smink eller inte, sover eller är vaken. Hon är vacker hur man än vrider och vänder på det. Den godhet hon utstrålar gör mig glad varje gång jag ser henne. Och varje dag hon inte är i min närhet, kan jag bara tänka på dagen då vi sist var tillsammans och vara glad hela dagen för att vi har så fantastiskt roligt tillsammans. Ibland när jag är ledsen eller känner mig nere, så finns hon där och man kan prata ut.
Hon är verkligen vacker på utsidan precis lika mycket, om inte mer, som hon är på insidan.
Matilda Berg, du är så jävla underbar att jag inte kan förstå att Gud inte behöll dig för sig själv som en ängel.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentera här!