Two steps forward, one step back.

Min rumpa, mina lår, mina vader och min rygg och mage skriker verkligen varje gång jag ens försöker röra mig. Jag lyfter mitt glas och min arm bara smärtar enormt. Träningsverk är verkligen iiiingenting skönt. Jag kan inte skratta utan att det gör ont. Fast träningsvärken visar ju också prov på att jag har kämpat och slitit, så om ser det på det sättet känns det ganska bra. Men faktum är att - träningsvärk är inte något som välkomnas!