It's a little bit funny, this feeling inside.

Att känna att man inte räcker till är en känsla som säkert många i världen känner, men ingen bra känsla. En känsla som gör att det gör ont i hjärtat för att du vet att du kanske inte behövs av någon person, men som du älskar. Du är inte tillräcklig för den personen. Men vem bestämmer vad som är tillräckligt, och vad som inte är det? Vem bestämmer att man inte behövs? Jo, jävla översittare som tror att de äger världen, tror att de är bäst. Men oftast, så är det de som slutligen inte räcker till. De blir för fula för de killar de en gång visat upp sig för och gett bort sin kropp till, blir inte tillräckligt muskulösa för gänget med alla coola killar, blir helt plötsligt för töntig för att få vara med i gruppen som alla tycker är så häftiga bara för att de dricker sprit och röker. Det är de som i slutändan blir de som inte räcker till. De har en bakrund av dumheter som personer som växt upp inte tycker är häftigt, bara enormt töntigt. Och då kommer den här personen fram, som inte var tillräcklig för någon förut, då kommer han eller hon fram som en tillräcklig person, och tittar ner på de som förut var de coolaste man kunde vara. Vad hände med de? Vissa fick aldrig något förnuft, bara skolkade skolan för att det är "coolt" och fick sämst betyg, kanske inte ens fick något jobb på grund av skolbetygen, och bodde fortfarande kvar hos sina föräldrar vid 35 års ålder. Andra tänkte till, och började gå till skolan, fick jobb och kanske till och med blev framgångsrika.
Det gäller bara att tänka till en andra gång, fundera på om det du gör nu kommer få konsekvenser sen? Ja, det får det. Så om du är den där personen som är ute halva natten, dricker måttlöst, röker och sätter alla "töntiga" på plats - tänk efter en andra gång, för i slutändan så är det du som förlorar på det.